I månskenet hörs långt där borta vargens sorgsna ylande,
en rysning sprider sig efter den kalla huden
och något vemodigt speglar sig över dalen….
Månljusets skuggor leker över trädkronorna
och speglar sig i den tysta vinternatten,
från andra sidan kommer plötsligt ett svar….
Vargens klarblå ögon spanar i månskenet över sjön,
en mörk skugga tecknar på andra sidan av stranden.
Avlägset hörs ” starka tassar ” som slår mot den frusna snön…
Öronen lyssnar,
ögonen söker,
hjärtat slår,
pälsen glittrar i det starka månljuset…
I lek och ömhet möts de två vargarna på isen,
sången i gryningens sista timma,
sången om frihet,
sången om att bara få vara den man är…
Morgonvinden stämmer sakta in i sången,
gryning går sakta över till dag.
Solens första strålar tittar fram bakom horisonten,
en ny dag ett nytt liv….

Text: Rune Wiklund